I tidningen Kanava (nr 5/2010) ingår en artikel om finlandssvenska domänförluster. Skribenterna är professorerna Matti Wiberg från Åbo och Fred Karlsson från Helsingfors universitet.
Artikeln räknar upp bakslag det svenska språket i vårt land upplevt de senaste åren. Att studentsvenskan blev frivillig, de svenska förvaltningsområdenas öde vid reformerna inom rätts- och polisväsendet samt räddningstjänsten, Rundradions indragning av TV:s Morgonnytt och av FST:s korrespondent i Moskva, inkorporeringen av sydvästra Sibbo och nedläggningen av Ekenäs BB m.m.
Professorerna anser att en orsak är den naiva tron på stora enheters automatiska effektivitet. Reformerna har inte heller föregåtts av en språkkonsekvensbedömning. De påpekar att finlandssvenskarna i huvudstadsregionen lever ett dubbelliv. I familjen och bland vänner talar man svenska. Ute på stan talar man finska. Professorerna påvisar att finlandssvenskarna inte mera tror att situationen skulle kunna förbättras. De förutspår att svenskan i grundskolan förlorar sin ställning som obligatoriskt språk.
Det trista är att artikeln mest baserar sig på fakta. Någon medicin för framtiden har professorerna inte.
Söderman: Ungdomar måste tvingas till viss allmänbildning
2010-08-19
FNB-SPT-Maria Svanström
Näringslivets ointresse för svenskan, förvaltningsreformer som utförs utan språkkonsekvensbedömning, att Nordiska rådet blivit så byråkratiserat och tråkiga lektioner i svenska. Det är några centrala orsaker till att svenskan för närvarande utsätts för en exceptionellt hård press, anser Jacob Söderman (SDP).
- Går du på restaurang här i Helsingfors får du betjäning på finska och engelska, men inte på svenska. Det är näringslivet som har beslutat det utan att det ens är ekonomiskt motiverat. Och att Finlands Näringsliv EK gick och krävde att svenskan ska bli valbar i skolor var pricken över i, en verklig bottennotering.
Enligt Söderman behövs det tvång i skolorna för att barn och ungdomar ska lära sig något.
- Avskaffas den så kallade tvångssvenskan så betyder det att finländarna kan ännu färre språk. Till exempel pojkar i en viss ålder trimmar helst mopeder om de själva får välja. Man måste tvinga dem till en viss allmänbildning, men språkundervisningen borde vara rolig.
Matti Putkonens avhopp från socialdemokraterna har väckt stor uppståndelse. På 70-talet ledde han det lilla lantarbetarförbundet. Han brukade hjälpa oss i valrörelserna. Han gjorde ett sakligt och kunnigt intryck.
Hans liv kom sedan att förändras av att han angavs för våldtäkt. En utdragen rättsprocess följde. HD dömde honom till slut med rösterna 3-2 till 8 månader villkorligt fängelse. Man tillämpade den då nya principen att kvinnans version avgör om den är logisk och trovärdig. Detta trots att mannens uppfattning är en annan och inga avgörande bevis kan uppvisas.
Putkonen avgick från sin post och var helt förkrossad. Han ansåg sig vara offer för ett justitiemord. Efter en tid anlitade fackföreningsrörelsen honom för olika uppdrag. Till slut kom han till Metall. Han arbetade under ordförandena Per-Erik Lundh och Erkki Vuorenmaa.
Nationellt blev han känd på 90-talet. Han lobbade så öppet och bryskt för kärnkraftsindustrin att kärnkraftsmotståndarna under ledning av den dåvarande riksdagsledamoten Matti Vanhanen fick en kärnkraftsfientlig kläm godkänd i riksdagen. Kärnkraftsbesluten sköts framåt många, många år.
Lehtomäki: Regeringen har ännu inte förutsättningar att besluta om nationalparken i Sibbo storskog
2010-08-02
Till riksdagens talman
I det syfte som anges i 27 § i riksdagens arbetsordning har Ni, Herr talman, till den minister som saken gäller översänt följande skriftliga spörsmål SS 550/2010 rd undertecknat av riksdagsledamot Jacob Söderman /sd m.fl.:
Har regeringen för avsikt att avlåta en proposition om inrättande av en nationalpark i Sibbo storskog under pågående valperiod?
Som svar på detta spörsmål anför jag följande:
I regeringsprogrammet konstateras att regeringen har utfäst sig att reda ut möjligheterna att inrätta en nationalpark i Sibbo storskog. I enlighet med detta har miljöministeriet bett Forststyrelsen att göra en utredning om förutsättningarna att inrätta en nationalpark. Utredningen överlämnades till miljöministeriet den 18 februari 2010. Miljöministeriet överväger som bäst hur det skulle vara ändamålsenligast att gå vidare för att skydda naturvärdena i Sibbo storskog.
Den gröna rörelsen uppstod i Finland inspirerad av de aktiva som försvarat Koijärvi-sjön från ekonomiskt utnyttjande. De ville bevara sjön som en oas för olika fågelarter. Rörelsen blev ett etablerat parti. Sedan det medverkat i regeringar har det förändrats. I huvudstadsregionen har partiet egentligen fyllt den lucka som det liberala partiet och de frisinnade lämnat efter sig.
De gröna hade i början vänstersinnade aktivister och ideer i sina led. Emellertid har det utvecklats till ett småborgerligt parti med en “modernare syn” på familjepolitik och moraliska frågor. De ekologiska frågorna dominerar inte mer. Partiet lär styras av “några gröna familjer i Helsingfors” . Det har en solid kvinnlig majoritet ofta med akademisk bakgrund. Partiet är inte populärt på landsbygden.
Inom utrikespolitiken har de tagit upp de tidigare konstitutionellas teman, när det gäller Ryssland. Den populära meppen Heidi Hautala lämar sällan ett tillfälle outnyttjat att kritisera Rysslands nuvarande ledning.
Socialdemokraternas och SFP:s väljare vill ha resultat. De grönas väljare tycks vara nöjda med att partiets ministrar kräver saker, som de andra styggt förkastar. Trots motgångar klampar de gröna i regringen bara på.
